Kan 36 frågor leda till kärlek?

Såå jag kanske är lite sent ute med det här egentligen eftersom det blossade upp för ett par år sen. Men jag blir så farscinerad av tanken att bara 36 frågor skulle kunna skapa kärlek. Kan det verkligen vara så enkelt?

Rent spontant så tänker jag att kärlek är någonting som byggs upp över en längre tid. En attraktion och gnista däremot tror jag kan finnas där direkt när du möter någon för första gången, men för att det sen ska kunna utvecklas till kärlek tror jag att man måste vinna någons förtroende och trygghet. Egentligen när jag tänker efter så är det inte så stor skillnad på vänskap och kärlek. Tänk på dina allra närmaste vänner, de du känner som mest tillit till. De du kan räkna med. Visst är det folk du har känt länge? För med tiden hinner det uppstå så många olika situationer som gör att man liksom växer ihop.

Så hur skulle då riktig kärlek uppstå efter bara 36 frågor på en tvåtimmars dejt? Jag tror att vi någonstans bara vill att allt ska vara enkelt och effektivt. I livet generellt och definitivt i dejtingvärlden. Till exempel Tinder: Avgör om du vill lära känna en människa på 2 sekunder. Vänster eller höger? Ja eller nej? Hans hund va söt, de blir ett ja. Hör ni hur sjukt det låter???

Det jag gillar med ”36 frågor-experimentet” är dock att det får människor att öppna upp sig och skapa mer djupa relationer. Om det handlar om två personer som har väldigt svårt att öppna upp sig eller överhuvudtaget prata om känslor så tror jag att det kan vara jätteskönt att bara kunna luta sig tillbaka till några frågor. Jag tänker dock att det skulle kunna användas som en ”räddning” när man inte har någonting annat att prata om. Det blir som ett sätt att smita ifrån faktumet att man kanske inte klickar så himla bra i alla fall. Jag tänker någonstans att om man klickar tillräckligt bra så kommer dedär frågorna upp förr eller senare naturligt när det är dags för dem att frågas.

Jag tror inte på att 36 frågor kan leda till kärlek men jag tror definitivt att de kan ha hjälpt människor att öppna upp sig, när det funnits spärrar inuti. Kärleken kommer när den vill men finns alltid där ändå hos de runt omkring dig. Don´t forget that raring!

PUSS OCH KRAM SKUMBANAN// Julia Wolt

Kära framtida barn…

Först av allt vill jag säga förlåt för alla gånger som jag glömt bort att hämta dig från dagis. Jag hoppas att du vet att jag älskar dig ändå! Kanske är du lika virrig som jag och hunnit glömma att det ens har hänt? I såna fall ligger jag ju lite illa till just nu…

Det är så svårt det här. Det finns så mycket att säga liksom. Om jag får gissa, så kommer jag nog att tycka att jag har rätt när vi diskuterar, men även om jag nog inte vill erkänna det har jag nog hittat min fakta från kalleanka.se och ”LOVAR ATT DE STÄMMER”. Mamsen har inte alltid rätt (det är vår hemlis).

Om du är lika mycket tänkare så har jag ett litet tips! Tänk inte för mycket! Det gör dig galen! Och om du absolut måste tänka en massa så är det bättre att få ner allting på papper. Då kan du liksom binda ihop all flummighet, tvinna en tråd av den och sen själv bestämma hur du vill forma den. Ibland har man ju dock en tanke om hur någonting ska bli. Meeeen det krävs ganska så jättemycket tid för att det ska bli precis som man planerat. Du tänkte sy en vante men det blev ett strumpa. Thats life , deal with it!

Jag undrar vad ni har för coola uttryck. Alla ord som inte ens existerar nu och som jag absolut inte kommer att få använda för dig. Det är ju sjukt stelt om jag skulle försöka vara ”Down with the kids”. Lova mig att varna om det skulle hålla på att hända!

Sist men inte minst vill jag påminna dig om att ha jättekul! Det är vad som kommer att få dig att orka med alla andra stunder! Skratta gärna åt mig om det får dig att må bättre. Jag bjuder på den!

PUSS ÅH KRAM SKUMBANAN! // Julia Wolt

ÄLSKADE PIPPI

Idag ska jag skriva om ingen mindre än flickan, myten, legenden… Pippi Långstrump! Pippi är så klockren på alla sätt och vis. Hon gör det som är omöjligt. Hon är så stark att hon kan lyfta en hel häst, hon bor som tolvåring helt själv i ett hus med en apa och tar varje dag som den kommer. Om hon inte är en förebild så har jag fått identitetskris eller bara slagit i huvudet i sömnen väldigt hårt.

Efter att jag kollade på filmen om Astrid Lindgren, unga astrid så har Pippi helt och hållet vunnit min respekt .Jag är inte religös men skulle jag haft en religon skulle Astrid Lindgren helt klart vara min gud och pippi skulle vara jesus. Astrid gick sin egen väg, precis som pippi. Hon bara gjorde precis det hon kände för. Hon arbetade när alla andra var hemmafruar, hon dansade själv när alla andra hade partner och hon vågade ta risker. Jag blir så glad av hennes nyfikenhet till livet och hennes stora mod.

Sen så är ju Pippi sjukt charmig oxå! Jag menar kolla på den där bilden längst upp! Hela hon bara strålar. Två ruffsiga flätor, världens smile och en apa på huvudet. Pippi och Astrid är verkligen en äkta legender och de förtjänar all världens kärlek!

PUSS ÅH KRAM SKUMBANAN // Julia Wolt

Det doftar vår

Ibland känns det som att man tror att de finaste diamanterna ska finnas så långt ifrån. Då glömmer man hur otroligt mycket underbart det finns runtomkring en. Idag har jag därför ägnat en dag åt att fotografera i min trädgärd. Hittade en gammal skyltdocka, träffade på min katt som visade sig vara värsta linslusen. I ett gammalt förråd hittade jag en hängmatta som jag satte upp mellan två träd. Ett glas juice och lite musik på det så har man bästa stället att spendera sommaren på ju!

PUSS OCH KRAM SKUMBANAN// Julia Wolt

Men åh!

När jag skriver det här sitter jag ute i en solstol i solen och känner precis just sådär ”men åh!”. Jag tänkte försöka dela med mig lite av den känslan. Jag satte häromdagen på en träningsvideo från youtube och där va det en man som sa ”sometimes you just dont gotta take yourself too serious”. Jag vet inte vad de va men sedan dess har jag liksom mått så bra. Vi tar oss själva och livet på så stort allvar ibland när vi faktiskt bara skulle behöva dansa lite åh äta en massa glass. Att bara liksom få leva. Och vet du va? Du MÅSTE faktiskt ingenting. Du vill göra det du gör. Du måste inte jobba. Men du VILL jobba för att du vet att du kommer att få ett bättre liv om du har pengar så att du klarar dig. Men du måste inte.

Det som tynger dig, är det någonting som du kan påverka? Det finns ju liksom egentligen bara två vägar. Acceptera eller påverka. Mellanläget brukar liksom bara bli jobbigt att stanna i en länge stund.

Men helt ärligt, jag är 17 år gammal. Jag vet egentligen typ ingenting om livet än. Och visst är väl det spännande?! Att man liksom inte vet vad som kommer hända härnäst. De är som en bok liksom. Eller en serie. Ibland kan man ju vilja gå tillbaka och läsa om några sidor för att förstå de kommande sidorna men kom-ihåg att det liksom inte kommer att ta dig framåt boken.

Köp en stor målarduk och färg och bara kör. Eller varför inte cykla och se vart du hamnar eller kanske ta ett iskallt (ja, jag provade idag) dropp i en sjö! Take care!

PUSS ÅH KRAM SKUMBANAN// JULIAWOLT

Black mirror

Jag är egentligen inte en person som kollar så mycket på film åh serier. MEN!!! Black mirror på netflix är GENIALISK. Det känns som att varje avsnitt skrivits av mini-einstein klockan 3 på natten. Alla detaljer och hur allt lyckas hänga ihop på ett så komplext sätt men ändå så sjuk tydligt och enkelt. Serien utspelar sig i framtiden, vilket är coolt i sig men sen hur de lyckats pricka så rätt om vad som kan komma att hända i vår verkliga värld gör mig helt blown away.

Ett av avsnitten handlar till exempel om att folk i serien använder ett slags bedömningssystem på deras mobiltelefoner för alla gradera hur bra människor runt omkring dem är. Ett högt genomsnittligt poäng ger dig olika förmåner som till exempel att du har möjlighet resa i större utsträckning och att du kan få en bättre bostad för ett lägre pris. Alla kan se varandras poäng så om du redan har låga poäng efter att du haft en dålig dag, kan folk välja att döma utifrån dina tidigare poäng och därmed ge dig ett ännu lägre poäng. Man måste alltså med andra ord vara helt ”perfekt” alla dagar.

Och vad gör Kina ett litet tag efter detta? De skaffar ett system som bygger på att kategorisera människor utifrån poäng, på ett läskigt liknande sätt som i Black mirror. (Det finns en dokumentär om detta på SVT Play som heter Kinesiska experimentet och är jättebra!) När jag skulle gå in och kolla på avsnittet nu idag från black mirror upptäckte jag att avsnittet tagits bort helt och hållet… skumt….

Även om det där avsnittet var otroligt talande och häftigt så är dock min absoluta favorit avsnittet ”Black museum”. Där får man följa en man som jobbar på ett museum och berättar historien bakom en massa olika misslyckade uppfinningar. Allt ifrån en hjärna som ersatts med en nallebjörn till en huvudbonad som gör det möjligt för doktorer att känna en annan människas fysiska smärta osv.

Over all är black mirror en sjukt fascinerande och cool serie som alla borde se!

PUSS OCH KRAM SKUMBANAN! // JULIAWOLT

Spill the tea darling…

Ärlighet varar alltid längst! Elleeeer??? Alltså ska man verkligen alltid vara helt ärlig om allting? Jag tror att vi ljuger mer än vi vill erkänna! Om din vän köpt en splitterny snorgrön tröja och du kan inte annat än att må fysiskt illa när du kollar på den, borde du du säga det? Hon va ju asnöjd åh taggad på livet! Om den gör henne lycklig så är väl de prima?

Jag tänker lite såhär: Sålänge det inte skadar någon så kan de inte vara så dumt med en vit lögn lite då och då. Låt folk leva i deras bubblor och blås upp dina egna igen om de spräckts! De flesta människor som jag känner som är ärliga om allt HELA tiden kanske ibland säger saker som sårar, där en vit lögn inte skulle ha gjort det.

Seeen så är de ju många som tänker att sanningen förr eller senare kommer fram. Så tips är att ljuga om så pass små saker att du kan stå för dem. ” Nej, jag åt inte upp den sista chokladen” är en hemsk lögn till exempel. Personen hade säkert gått runt en hel dag åh längtat efter stunden då hen skulle sätta sig ner med sitt kaffe åh äta sin choklad.

Moral har en fin gräns. En smal lina. Dansa på den och håll balansen! Och självklart är det viktigt att vara ärlig till hundra procent när det väl gäller! Stay safe!

PUSS ÅH KRAM SKUMBANAN! // JULIA WOLT

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång